När jag tittade ut tittade ned tittade ut
Han sa ”få se” och han fick se, och det var Syndicate som
jag aldrig spelat men drömt om att spela, det skulle få en uppföljare stod det
och han ville se, läsa notisen om det och det fick han och jag fick kontakt med
en äldre kille. Han sa ”få se” och jag sa pausade freestylen och sa ”mm? mm.”
och han läste och sedan sa han ”tack”. Ändå kontakt. Vi åkte buss och jag
nickade för jag tänkte på ordspråket ”resan är målet”, tänkte på det och
nickade för jag tolkade det bokstavligt, reste nu, fysiskt liksom, och det var
roligare än när vi kom fram nästan alltid. Man fick matsäck och fick portionera
ut det där hur man ville, kunde börja med Ballerina, småäta utan paus hela
vägen. Jag var tretton och köpte tidning på engelska och läste om spel jag
aldrig skulle kunna spela för vår dator var för långsam. Jag drömde istället.
Köpte alltid den där engelska tidningen. Det var högstadiets leksakskatalog. Såg
fram emot även alldeles för korta resor, en halvtimmes resa men jag skaffade
ändå tidning och färdkost som jag hört morbror Sven säga en gång. Och jag tänker
nu på alla leksaker jag drömt om, alla Syndicate jag föreställt mig spela, hur
roliga de var.
