Cylinderdamen

Hade jag vetat hur cylindrar ser ut skulle jag säga att hon sitter med en cylinder i famnen. Med båda armarna runt om, liksom beskyddande, som vore den ett spädbarn. Den är till hälften insvept i hushållspapper och hon tittar på den, cylindern, ömt. Jag tänker att hon hade kunnat fråga mig. Tittat upp från sin cylinder och frågat mig. Vill du fråga cylindern något? skulle hon frågat mig. Och jag hade blivit så paff att jag inte förmått svara. Bara suttit där med höga ögonbryn. Fråga cylindern något, liksom. Vad menar hon? Och när några sekunder för många gått hade hon kunnat sänka sin blick igen, sagt jag tänkte väl det. Kanske gått av eller något, kanske vid T-centralen. Och jag hade tittat efter henne, fortfarande med höga ögonbryn.