Min värdaste (som vi sa) var värd trehundra kronor
Det luktar Fair Play här nere. Torrt trä och torr plast. Precis som hos Peterpåfairplay. Han som sålde booster packs till oss. Tjugofem kronor styck. Jag mätte allt i booster packs då. McDonalds kostade två booster packs, minst. Den här skivan kostade liksom sex booster packs, men den är värd det. Den här är värd kunde vi säga. Kort nummer fyra var alltid rare, den enda som var rare och värd. Den värdaste (som vi sa) var värd sexhundrafemtio kronor. Den fick jag aldrig.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida