Du såg ut som Zooey

Jag gick där på södermannagatan och kom på något smart och du luktade rök och allt var tillrättalagt, öronen var strömlinjeformade och ljudet var lätt att lista ut, följde en given historia, som high school-filmer, som de porslinshyade bländleende och det var gott, ljudet, det var bra, ändå. Ingen av oss hade hört talas om Münchausen by proxy men det skulle vi snarrrrt, sitta på sjukhuset och gapa.