Alla tiders

Jag skriver ett begravningstal över en vän som lever och inte ska dö. Det skriker i huvudet och jag skriver med inlagda pauser (i huvudet alltså) på promenaden förbi turren. Ska köpa läsk att lägga i frysen. Jag lyssnar medan jag går, lyssnar på skriken varannan sekund och collegerock varannan sekund. Visslar för att inte skriva.