Ett mönster får sin förklaring
Tonårsfilm, tonårsmusik, tonårshår. Tonårsbok. Inte konstigt egentligen, att jag är där igen, att jag söker mig dit när allt rämnar, när allt är nytt, igen. Tommys mamma, hör du mig? Det är inte konstigt att jag sladdar tillbaka till då. Identiteten kunde göra krumsprång då, var formbar. Är formbar.
2 kommentarer:
Klockan 8/6/09 23:07 , Anonym sa...
Ibland måste man backa, innan man orkar ta ett steg i ny riktning. Jag skulle kalla det högst mänskligt.
Klockan 13/6/09 13:58 , blaskagg sa...
Anonym: Du har säkert rätt.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida