Morgonmöte igen

Nu har det gått så långt, förstår ni, att håret måste viras upp till en liten boll i nacken för att inte bli skitigt när man sitter på toaletten.

En annan grej: Är så rädd för KOL eller stenlunga eller vad det kan heta att jag håller andan när jag rakar mig med apparat. Vilket är varje gång. Det blir så små blåskäggbitar att av den där apparaten att man kan råka andas in dem. Ibland, när apparaten färdats till höger sida, kan jag öppna vänster mungipa litet litet och dra in pytteluft. Bara för att inte svimma.