Gentle giant

Globen sover och det enda som hörs är ventilation från Hovet. Man glider tyst fram med händerna i byxfickorna, glider fram som i en kanot och mellan jättestatyer. Stationen är en ögontjänare och har knappt fungerande dörrar såhär dags. Ett alarm någonstans imiterar cikador. Sedan kommer tåget och man sitter liksom lite på sniskan. Parerar med skinkorna, spänner än höger än vänster för att inte ramla av stolen i svängarna. Hemma luktar det terpentin.