Och det här gjorde Jamiroquai en låt om

"Det ser ut som Cosmonova" tänker jag. Jag ligger på rygg, tittar upp i skyn och tänker "Det ser ut som Cosmonova". Jag ligger för fan på en klippa och tittar ut genom sotad plast upp på en blå krökt himmel med vita moln medan fiskmåsar skränar omkring mig och tänker, för fan, "Det ser ut som Cosmonova".

De här virtuella verkligheterna alltså. De har knappat in på den verkliga verkligheten. Då och då tar de ledningen. Jag går bland turisterna på Drottninggatan och jag vet att det sitter en krypskytt uppe i Sagerska palatset. Jag bara vet det, det vore den perfekta platsen. Jag vet också att jag spelade datorkrigsspel natten innan. Jag kväver impulsen att kasta mig i skydd intill muren. Det susar till i magen. Ingen blir skjuten.