Spegelvänd bokavund

På tunnelbanan, som alltid på tunnelbanan. Mörker ger bild och jag tittar på de andra, de som sitter och läser, de som läser bok. Smärta i bröstet när jag ser att de har mindre än hälften kvar, mindre än en fjärdedel, snart klara med boken. Avundssjukan sticker som sockerdricka i kroppen. Så jag vänder på huvudet, vänder bort men vänder tillbaka, tittar direkt på nu, ser att de precis börjat med boken, mer än tre fjärdedelar kvar. Lättnaden börjar i svanken och äter sig uppåt som en riktigt bra låt.