Prästens lilla kråka skulle ut och åka
Det var 2002 och jag var obarmhärtigt full i ett hav som gungade i takt. Med ljudvågor, med order. Med frikyrkliga melodier, med blasfemiska texter. Om man gömt kameror i havet där... Jag var simmig och jag vet inte om det är bra eller dåligt att jag var obarmhärtigt full, för minnet är en dröm och drömmar är vackra, drömmar är fina?
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida