Ett brev och ett dilemma

Jag fick ett brev / ett riktigt brev med frimärken sjöng vi här hemma idag. Det stämde sådär. Jag fick ett mail, ett mail som ställt mig inför ett hemskt dilemma. Brev + dilemma, nu vet ni varifrån inlägget fått sin titel. Tycker det är svårt att skriva titlar, blir alltid lite... krystat. Har skrivit titeln sist tidigare, men nu skrevs den först. Kanske blir bättre så.

Brevet var det, ja. Mitt uppe i all panikartad ovisshet om hur framtiden kommer att se ut (ska jag byta 10-poängsprojekt i höst? Lyckas jag hitta något exjobb i stockholm? Ett exjobb som jag verkligen verkligen vill göra?) säger datorn "you've got mail", precis som i filmen. Ja, det känns i alla fall så. Det visar sig vara min favoritlärare, spanjoren Jordi som undrar hur jag har det. Och sen, några rader längre ned kommer det: han vill ha mig som exjobbare i vår. Han. Vill. Ha. Mig. Jag har inte bönat, jag har inte bett. Jag har inte skrapat mina knän blodiga medan jag krupit efter honom i jakt på ett exjobb. Nej, jag har blivit headhuntad. Ofantligt hedrande och smickrande. Frid och fröjd? Här kommer dilemmat: Jag vill inte bo kvar i den här skitstaden.

Alltså,
Fördelar:
Jag skulle få göra min sista termin på ett ställe som faktiskt vill ha mig.
Jag får känna mig behövd.
Arbetet skulle bli jävligt bra.

Nackdelar:
Jag blir tvungen att bo ifrån Fia i ett halvår.
Jag får inte in någon fot på något labb i Stockholm, den stad jag vill bo i.

Fortsättning följer antar jag. Ska bara dunka huvudet i bordet några gånger först.