Jag kommer alltid vara rädd att du ska dö

Du välter och har ingen hjälm och det där ljudet av skallben mot isbelagd asfalt. Det där ljudet som två vedträn, som ett enormt hjärtslag och jag hör det än. Ljudet och sedan väntan och oroshärden som alltid glöder i mitten av mig, en syrestorm nu och den slår upp i ett sista rött hjärtslag kantad av svart tjocka som ett par rökiga jävla drakvingar inuti mig. Fyller mig. Så skriker du och jag börjar dunka igen. Jag får trösta dig. Det går bra. Elden stryps, falnar, glöder, glöder.