Bajsproblem

- Det är bara sjukt i din pryda värld.
Vi har inget lås på toaletten här i Högdalen. Jag stod i badrummet och satte in linserna när Fia kom inklampande, drog ned byxorna och satte sig på toaletten och klämde. Sjuk kallade jag henne efter första plasket.
- Då tycker jag att det är sjukare att du låter mig kissa i vårt badvatten, svarade hon efter andra.

På väg mot Östertälje åkte jag förbi Tumba station med pendeltåget i förra veckan. Vägen upp mot Storvreten låg kvar. Blomsteraffären och baren nere vid centrum också. Tänk att flera år kan kännas som en vecka. Den där uppförsbacken gick jag varje morgon, orkade aldrig vänta på bussen. Orkade och orkade, förresten. Det fanns två viktigare anledningar:
1. Jag ville inte träffa mina arbetskamrater. De var jobbiga.
2. Och det här var den viktigaste: jag var alltid sprängkissnödig. Sprang ut i skogen efter halva vägen, pulsade ut om det var vinter, och tömde mig. Det där lät som om jag bajsade, men det gjorde jag inte, jag kissade bara. Fast länge. Varje morgon alltså, drack, dricker, så mycket kaffe till frukost och hade sedan lång resväg. Jag dricker egentligen inte kaffe för att bli pigg, utan för att få igång magen. Gillar att börja dagen med att tömma mig (på riktigt denna gång).

Det borde finnas toaletter på pendeltåg, hör ni det SL? Eller Connex. Jag kan inte vara den enda med det här problemet. Östgötatrafiken var värdelös på många sätt, men de hade åtminstone toaletter på pendeltågen mellan Norrköping och Linköping. Det fanns lås på dem också.