Hej lilla cykel

Det blir ett nyår för dig igen, ute i kylan i år igen. Jag har inte cyklat på dig sedan vi flyttade hit. Jag har inte cyklat på dig sedan december 2006. Då ramlade jag på isfläckar och slog mig.

Jag ska inte ha

Fia provar och testar och frågar. Är vi tillräckligt gamla för inneskor? Jag tror det, säger Julia. Det kommer i perioder det där, säger Fia. När man är liten har man kinaskooor.

Idévärlden är idé

Det hände en gång. Krokarna i godisautoamten vred sig ett och ett halvt varv och M-kulorna föll och landade dämpat och rödmörkt och lugna biljettrivare i väst på heltäckningsmatta. Det var den gången men den är kvar, som standard, som något att jämföra allt nytt mot och jag sviker den hela tiden.

Skeppet ringde sedan

När jag tittade på extramaterial från Garden State och väntade på Naglfar. Och hjärtat bankade skiten och Zach Braff gick uppför en rulltrappa som gick nedåt och han stod still på stället precis som han på trappmaskinen på gymmet.

Frosten

De är tillbaka, Shining och Xasthur. På juldagens morgon kom de tillbaka, elaka i motljus och skritt, oannonserat. Och de hade med sig en kompis. Lifelover.

Röda lyktan stopp

Jag ser en rysare och sedan tänker jag att jag vill att allt ska vara rysare, att det är rysare jag ständigt är ute efter.

Time's up

Klappat och klart och tips: den bästa julteven är Project Runway-repriser på trean och Can’t buy me love på nian.

Flöden konstant

Någon slags balans tränger sig på. Från det mesigaste av allt mesigt till det elakaste av allt elakt. I dag mesigt huvud och elaka öron. I morgon annorlunda men balanserat.

Vinter när jag får sova tills jag vaknar

Det är guldgult här utanför och några fönster blänker in i sovrummet och jag tittar i taket och säger högt för mig själv är det soluppgång eller solnedgång?

Så som det är

Arbetar vant och skakar på huvudet som Johnny Marr när Morrissey gick av scenen mitt i en låt för att han fick en blomma i ögat, bara släppte mikrofonen i golvet och gick av och Johnny Marr fortsatte spela och skakade efter ett tag på huvudet, så skakar jag på huvudet, fast mest för att musiken är bra.

Ät världen

Denna vecka musik från high school-serier. Nere med de porslinshyade, de bländleende, nere med dem nu.

Han där heter Jim

Jag försöker med all sorts musik. Bossanova, funk, electroclash. Fia reagerar inte. Hon sitter där lugnt och läser medan jag trycker på play, tittar på henne, väntar på reaktion, inte får reaktion, bläddrar, vrider genre, trycker på play, tittar på henne, väntar på reaktion, inte får reaktion.

Så trycker jag igång God morgon magistern, jag vet att jag är sen, men jag blev kvar i en dröm, det händer magistern, att drömmar tar mig med, försöker lära mig hur. Det är Fia som sjunger från och med gistern.

Man undrar vad det blir för mat

När Fia lagar mat immar fönstren igen. Hon slänger upp en kökshandduk över axeln och bankar ned köttstycket i skärbrädan. Silar ägg mellan fingrarna och puffar mjölmoln över låren, skriker och sjunger och smakar snabbt på allt och säger fyfan vad gott, sexigt, fan vad bra jag är.

Friskisdiskriminering

Skylt vid skogräns.

Här lämnar vi ytterskorna
Please leave your shoes here

På svenska: En objektiv beskrivning av den oföränderliga verkligheten.
På engelska: En vädjan.

Sist langos

Åker buss och tjuvdricker vin längst bak, vi åker länge och pratar högt om arbetslöshet och hela bussen är nedsläckt utom vi som sitter längst bak med en lampa tänd och det är nästan fest. Det är landet och mörkt och frost utanför men inne i bussen längst bak (tuffa kids) är det varmt och fest. Så blir det ljusare utanför, fler och fler lampor som kantar och vi åker förbi något som heter Euro och jag tänker billigt. Vi ser en pjäs om bland annat Helene Sjöholm och den är rolig och sedan fastnar allt och en i publiken gråter, det ser jag. En öl innan tåget hem och på tåget hem dricker vi glögg spetsad med rom för att Doris sagt att det är en av de bästa och det är en av de bästa för vi blir snurriga och bittra över att en tjej sitter ensam och knypplar, tar upp fyra platser. Du har som spindelnät i örat säger Fia och jag fattar inte vad hon menar men vi går på klubb och Martin som vi träffar där säger guys will be throwing themselves at you looking like that till mig och jag svarar jamen go right ahead.

När man inte chickar

Doris finns på riktigt. Doris finns på riktigt och hon lever om.

Även Kalle är med på konspirationen

Vi beräknar att Daniel bör komma med den här bussen, och så går vi på och där är han och blir överraskad. Han kan allt, Daniel, och berättar att Oh Helga natt egentligen inte är skriven med det där höga c:et, det där man sitter och väntar på, och plötsligt faller alla bitar på plats, det här med att Peter Jöback aldrig går upp till det där c:et. Vi följs åt på tunnelbanan och säger hej då vid centralen och sedan träffar Daniel på Kalle, skriver han i ett sms, och vi säger yes, han hann.

Alltid sommar och nyvaket fågelkvitter

Det är soluppgång alltid. Här och man byter kroppsvätskor och buss. Det är länken till staden och jag ser hela staden, från ett håll, får ihop staden genom hållplatsen här. Majstångsvägen, du är den starkaste länken.

Lurad snarast snuvad

Hon blåser ut luft genom näsan, liksom ett fniss och jag besvarar det genom att blåsa ut luft genom min näsa, liksom ett fniss men så tittar jag på henne och hon ler inte alls, det var inte ett fniss utan ett vidgande av luftgångarna, bara, som hon gör när hon är förkyld och mina mungipor sjunker.

Och te och mandelbiskvier

Fia ligger som en liten kokong under ett täcke i soffan och bara ansiktet sticker ut och det är hopknycklat som en citron och sömnigt. Klockan är åtta och ansiktet är kinkigt, orkar inte resa sig. Jag vill ha en kateter säger Fia. Vadå frågar jag. För kisset säger Fia.

Eller är det bara vi?

Äter de tapas i Frankrike? Äter de pasta carbonara i Spanien? Äter de coq au vin i Italien?

Fem uddar på fönsterblecket

Fia: Härligt när de står till vänster där i teverutan och vår röda julstjärna speglar sig och förvandlar alla kostymgubbar och tonåringar och morgonsoffatanter till socialister.

Det är svar och eko

Hon står upp vid köksbordet och läser tidningen och jag steker fiskpinnar åt henne. Ska hon ha som lunchlåda.
Faking sleep to avoid a conversation with the lady sitting next to me, sjunger jag och vänder på fisken.
I say I'm sorry to hear about your husband, now would you please leave me be, sjunger hon och vänder blad.
She turns her head and starts to cry, I apologize and gently rub her hand, sjunger jag och sänker värmen.
An hour pass, we read our books, buckle up, get ready to land, sjunger hon och sänker tidningen.

Gilligt

Vet du vad som är gulligt frågar Fia. Nej säger jag. Att den där isbjörnungen hette Knut. Vilken frågar jag. Den där isbjörnungen Knut som bor i Tyskland nu och som ska flytta till Oslo snart, säger Fia. Jaha, Oslo säger jag. Ja, Islo säger Fia.

Silencio

Svartklätt och myror i benen och myror på väggar. Nutida här, vibrationerna känns, de flödar och skräckar. Du ser ut som när du föddes, säger mamma.

Skamsköljning

Att veta att man har tandläkartid den första december och komma på att den första december var i går.

Panik såhär på morgonen

Det är mina anteckningar hon kommer in med här i vagnen. Hon står där och håller i sig med ena armen för att inte ramla och läser i ett block fullt av blyerts och det är min blyerts. Det är mina anteckningar, det ser jag lång väg. Mina blyertstreck och min neonrosa överstrykningspenna, eller om det heter understykningspenna, över, under, milsvid skillnad i vanliga fall, minsta skillnad i världen i detta fall, hur som helst min. Hon står där, svartklädd och snygg med näsan nere bland mina blyertsstreck och jag undrar hur det gick till.

Skela eller tuff pirat

Ett syskonpar sitter och skojar. Storebror med tandställning, lillasyster med lapp för ögat.