Kanske inte känner igen

Det är sju år sedan sist och jag minns inte deras namn. Deras ansikten men inte deras namn, bara Joakim och Sirwan och Natalie. De borde ha kommit till tvåan i gymnasiet nu. Men de går i sjuan, fortfarande som en klass. Precis likadana som i femman fast tystare, snällare. Jag känner mig stolt. Kör hårt säger jag när det blivit tillräckligt tyst för att släppa in dem i matsalen.

Ingo i elaka spretiga blyertsbokstäver

gräla strida med ord; bråka
• svenska dialekter gräla ’prata ytligt’; 'kivas’; troligen av ljudhärmande ursprung
groll ovänskap; agg
• av tyska Groll med samma betydelse, till grollen ’knorra; vara misslynt’; troligen av ljudhärmande ursprung
Ska jag skrika, frågar jag.
Du ska growla, säger Ingo.
Okej, säger jag.
Jag bär grått och rött och blått. Publiken bär svart. De värmer redan upp där nere, där utanför, folköl, tonårsprat om ingenting, blickar om allt. Jag får gå backstage, ta av mig jackan. Stora skärmar som visar hårsvall och röda strålkastare, hopp från scener och svett. Jag är inlånad. Har klippt av mig håret nyss, det är synd. Ingo har börjat bli långhårig igen. Sparar du, frågar jag. Bara du och Victor skulle fråga en sak, svarar Ingo . Det är sju år sedan sist och jag är nervös. Harklar mig smått, tyst. Dags snart och jag kommer på att vi inte har repat. Jag vet inte ens hur låtarna går.

Jag vill ha den läraren, kan jag få henne?

Vi ser De ofrivilliga på bio. En fantastisk film på alla sätt, ett intensivpass, en pärs. Kan alla vara överens om. På vägen hem grälar vi om vad som var viktigt i filmen.

Den ständigt ursäktande

Han går omkring med ett s i munnen. Kommer förbi här, svänger in, svänger ut, hela dagarna med ett s redo, latent, som en snok, som en publik i San Francisco. S som i sorry.

1991 and counting

Fortfarande det värsta man kan beskylla någon för att vara: ängslig.

Mail från Amöbaboy

Björn eller Benny?

Avstötning

Sjöborretaggar i min lillebrors häl. Jag trycker på sidorna och de glider långsamt ut som torpeder, av sig själva. Ett lätt tryck och sedan klarar hälen sig själv, skjuter ut de svarta taggarna av egen kraft.

Alright

Det finns personer i det här huset som måste kalla sin chef Boss. Det är sant. Säger de Yes box blir de avskedade.

Hjälmen

Jag sitter i den här mörkgröna bilen igen och det är bara amerikansk rock i cd-växlaren. Amerikaner, service minded folk, som vet att smeka örat, inte rugga det. Och jag tänker på er som vill ha volym, som köper schampo med volume boost.

Perioderna

Så vi satt där i Norrköping och pratade om föräldrar och hur de var, om ångest. Ett bord, plastglas, Kajsa och Iida. Bara en fas, sa Iida. Jag och Kajsa lyssnade. Ja, det kanske är en fas jag går igenom just nu, det kanske är det, men hela livet består av faser, livet ÄR faser, och om jag är mitt uppe i en fas just nu så är det ju så mitt liv ser ut just nu, det är mitt liv nu, min verklighet, det är fan min verklighet. Sa Iida, och jag tyckte det var var så jävla bra sagt att jag sa vad bra sagt.

Dialogen

Så en fråga till alla er språkvårdare där ute: Att ljuga som en häst travar. Vad betyder det?

Wislander-skott

Det går inte att vara ny i handboll.

Sist in först ut

Jag förstår inte hur det sista bajset kan vara mörkast. Det första bajset borde rimligtvis ha varit där längst, gottat in sig och koncentrerats.

Observation

I dag såg jag en snubbe som klämt in två cigaretter mellan kepsen och huvudet.

En tät match, skoj att spela

Vi tittar på teve och Sverige spelar mot Kroatien. Do-ma-ren har hasch i pipan, sjunger Fia gång på gång under matchen.

Rollerna

Jag telefonerar Storbritannien och min röst åker upp när jag säger good afternoon, blir ljusare än vanligt. Jag försöker trycka ned den igen men det går inte, den stannar där uppe under hela samtalet. Som om jag vill låta snällare inför britterna. Som om.

Det gör den inte

”Jag har alltid undrat om kylskåpslampan lyser även när dörren är stängd” sa busen i den där filmen med tefaten som reparerar saker och blir kompisar med pensionärer. Den repliken tänker jag på varje gång jag öppnar kylskåpet.

Vidvinkeln

Jag visste att synen skulle bli vidare, mamma sa det, solfröken sa det. Varje morgon vaknade jag med iver, öppnade ögonen och letade i vråna efter något mer.

I've got

I gotta have protection skriker Fia inne på Konsum och kastar ned tre sorters trosskydd i kundvagnen. Vad du går på hårt, med hälarna först liksom, säger jag. Du ska bara hålla käften din lilla snorkråka säger Fia.

Slankt

Jag förstod precis varför en del människor skaffar långa filade naglar. För att fingrarna ska se långa ut, smalna av på vägen ut.

Problem, dilemma

Har glasögon i dag och de tar något steg nedför näsryggen och jag tar något steg uppför en trappa. Märker hur någon möter mig däruppe, kommer nedför medan jag går uppför, men jag kan inte se efter vem för då ser jag ut som en tant som tittar upp över sina läsglas och jag vill inte se så ut.

Vattenburna

Vi är alla ombytta när Anders som nyss landat säger att du ska få en present, Blaskagg, och jag svarar att du ska också få en present, Anders. Det är väldigt fint alltihop. Vi svettas tillsammans och jag dricker ur en vattenflaska och Ubbe säger du, jag skulle inte dricka ur den där flaskan om jag vore du. Nu sitter jag här och känner på mina halsmandlar. Jag vet hur det blir. Om två dagar är jag frisk och fräsch och full av liv medan Fia frossar under filten.

Kollisionstankarna

Det ringer och jag svarar och hon i andra änden hör att min röst inte överensstämmer med den röst hon tror att hon ska få höra så hon säger nämen oj, du, jag har kommit försent.

Hur vi förhåller oss till varandra

Jagade blickar, hårda ord, ängsliga skratt. Egna regler, egna kläder, egna hierarkier och höga röster om ingenting och alla andra blickar bort. En ny stor jacka stiger på, väderomslaget. Som när göteborgaren Isak kommer ned till sin kusin i Helsingborg, hälsar på. Stort leende mot kalla ansikten, en snäll röst: tja, jag gick här ute på bron och så åker ni förbi i bussen och så ba går jag på! Och terrorbalansen tippar, hierarkierna slås ut och ansikten ser ut att, kanske, börja smälta i solen, långsamt, och jag tänker nu. De klarar sig.

Talspråket

Mantas och jag åker buss och pratar och när det är min tur att öppna munnen märker jag att jag hamnar precis mitt emellan ”Vet du vad? Fia ska börja dansa.” och ”Vet du vad Fia ska börja dansa?”. Innan Mantas hinner säga något säger jag ”Charleston” och det fungerar ju som avslutning på båda versionerna.

Friheten

Ja, jag vet, det har varit Beauty and the Geek-maraton hela helgen. Jag kör den här mörkgröna bilen och det slår om till grönt i nästa korsning och nästa, jag släpper gasen ibland men trycker aldrig på bromsen. Bilen böljar fram genom grönljus och pacific! böljar fram över membranen och jag skulle när som helst kunna svänga höger in i bergväggen. Jag gör det inte men möjligheten finns.

Tjändis med tj

Ta min hand, följ med in mellan Mcdonalds-dörrarna på Götgatan. Berra som inte kan vissla i Kan du vissla Johanna? står bakom kassan. Lilltobbe säger det till sin kompis som spelar trummor och är full. Va? säger kompisen och går fram till kassan, till Berra, och börjar sjunga. Du är ju kändis skriker han sedan, kompisen. Vad har jag gjort säger Lilltobbe.

En konst

Han, servitören här, han häller upp vin med ena armen bakom ryggen. Blir mer utmaning då.

Molnmakaren är inte vad den brukar

Solen ligger på, gör pelaren guldgul och molnen glider in i bilden, inåt. Vinden har vänt, kan vi säga, för det har den gjort. Introducerat ett nytt perspektiv, kan vi säga, inåt. Jimmy Eat World spelar olycklig ballad och molnen går inåt i bilden som ett shoot ’em up-spel och marken knarrar medan jag går mot det guldgula och är glad och ryser.

Skydda sin familj

Går nedför korridoren och drar handen längs väggen och visslar och jag vet varför jag visslar. För att jag är nervös. Inte för att sexåringar på teve lär sig att skjuta med maskingevär, utan för att jag ska lära känna nya människor.

Ritch ritch ritch

Plötsligt heter alla Zachrisson/Zachrison.

Det här är Fia

Hon i rött där.

Vänster om

Det sitter en häxa där borta på asfalten och gråter/kvider och musiken blir läskig och jag bör inte göra henne uppmärksam på mig, bör gå försiktigt och smyga förbi annars kan det gå illa. Jag skjuter henne i huvudet.

Då

När vi lade batterier i kylskåpet för att de skulle återfå lite styrka, hålla längre.

Du såg ut som Zooey

Jag gick där på södermannagatan och kom på något smart och du luktade rök och allt var tillrättalagt, öronen var strömlinjeformade och ljudet var lätt att lista ut, följde en given historia, som high school-filmer, som de porslinshyade bländleende och det var gott, ljudet, det var bra, ändå. Ingen av oss hade hört talas om Münchausen by proxy men det skulle vi snarrrrt, sitta på sjukhuset och gapa.

The party bus

Vet inte vad gummorna och gubbarna på BBC vill men kanske vill de framställa britterna som världens fulaste folk.

Det och iller

Av alla stora djur som verkar vara svåra att smuggla från Afrika är hund det svåraste.

Som om det vore två

Är vi tillräckligt gamla för att ta med en blomma frågar Fia och stoppar in en Refreshers som faktiskt heter Refreshers med s. Hon tuggar stort och den är lite för hård för att vara färsk.